PERFA.

En smutsig, blöt hund lade sig just på min rosa ömtåliga klänning. Så går det när man inte torkar av hunden när man har varit på stranden! Vattnet var precis lagom varmt, sanden sval och skön och asfalten fortfarande varm! Underbart. En gammal klasskamrat hoppade av bussen samtidigt som jag. Så hemskt. För vi fick ju gå bredvid varandra en bit. Och då måste man ju småprata. Småprata med en människa som jag riktigt aldrig har umgåtts med ändå utan bara råkat hamna i samma klass som. Jag har svårt för att träffa gamla klasskamrater (människor överhuvudtaget, faktiskt), jag vet inte riktigt hur jag ska bete mig. Jag känner mig lite som när jag gick i grundskolan, lika bortkommen och försiktig och blyg. Och vad ska man prata om? Nu kände jag mig bara dum och pinsam. Är det bara jag som har sådana här problem?

Imorgon åker jag kanske till Ven. Kanske för att jag måste hänga med engelsmän jag inte känner och inte riktigt pallar prata engelska. Vamos a ver.