Fresas viejas.

Passet ÄR hittat, tack gode Gud, jag frågade mamma som kollade, "här är det inte iallafall", men jag tittade på mitt rum och hoppades att det skulle ligga i min lilla väska (som är mycket fin och förhindrar att dumma utlänningar snor mitt pass), som det också gjorde. Och där, på exakt samma plats på skrivbordet, har det legat sedan i december. Så kan det gå. Förutom det hittade jag - eller mamma - jordgubbar på köksbordet som tydligen var mina. De har legat under ett durkslag sedan i fredags. De går att äta. Men en del ser lite läskiga ut.

Jag har köpt nya batterier, jag ska ladda dem och se om min kamera tycker om dem och inte bara fungerar i fem minuter. Om jag fixar allt sådant - läser igenom alla papper, fixar handdukar (hur många? Åtminstone två st, kanske tre? Två räcker?) - om jag fixar mycket redan imorgon, då kan jag ta det lugnt (dvs. lugnare) på tisdag och onsdag. Och sy upp klänningen. Eller axelbanden.

Elins läskiga holländare tyckte skämt av det här slaget var JÄTTEroliga. Det är lite så jag ser ut när jag har druckit rätt mycket kaffe med mycket socker. Jag vill dricka café con leche, men kaffe är superäckligt när det är varmt. Bläää. Typ som te. Jag mår lite illa av att tänka på det. Danskar, som också är läskiga, beställer ibland varm choklad med grädde när det är 28 grader varmt. Då är man seriöst psykiskt störd. Jag mår illa av att åka bil också. Bilar är varma och kvava och äckliga. Det är å andra sidan tåg också. Och flygplan.

Jag ska hämta min bok - måste kolla när de ska lämnas tillbaka, det är lite pinsamt att dra på sig förseningtsräkningar för att man inte befinner sig i landet, det gjorde jag under Rysslandresan. Och det var på rätt mycket också. Dumma Helsingborg, tycker inte om er. Inte precis som någon saknade någon av böckerna, så vad spelar det för roll att de kom in några dagar för sent?