11 mars 2009

Jag oroar mig alldeles för mycket.

Jag borde sluta göra det så mycket och
  1. inse att det inte finns något att göra och att det är dumt att oroa sig i onödan 
  2. göra något åt det
Jag brukar nog säga det, men det är lättare sagt än gjort. 

Som nu, jag oroar mig för fonetikprovet. Det är om precis två veckor. Jag hinner ju inte heller plugga så mycket när mina föräldrar är här. Men en och en halv vecka är bara lite mindre än två veckor.  Imorgon har jag ett låtsasprov. Förra torsdagen blev jag helt tom i huvudet och kunde inte identifiera ett enda ljud. För det går det ut på. Vår föreläsare läser en kombination av tre ljud (vokal-konsonant-vokal eller konsonant-vokal-konsonant), så ska vi skriva vilka ljud det är (av de 50 konsonanter och 16 vokaler vi ska kunna identifiera). Vi har också ett så kallat dictation test. Michael läser ett stycke engelskt text, och vi ska transkribera. Jag är sämst på vokalerna och väljer alltid fel. Så det ska jag öva mest på! Vokaler. 

Inga kommentarer: