Och borde därmed kanske inte blogga...just nu läser jag om "flouting" (vilket betyder att man struntar i något, det visste jag inte ens). Enligt Grice finns det maximer som alla talare följer, om man antar att alla talare och lyssnare är rationella. Var relevant, använd inte för mycket eller för lite information, säg inte något du inte tror är sant eller inte har bevis för, undvik tvetydighet... (tvetydighet! fint ord!)
Vi följer dem förutom i just flouting där vi bryter mot maximerna, men den som lyssnar ändå kan förstå vad vi menar. Det här gäller bland annat i ironi, sarkasm och metaforer, men även i helt andra sammanhang, t.ex. för inte göra något ledsen eller så.
Exempel (MITT exempel!): To a friend who has slept with your boyfriend: “you’re a true friend” (violation of the maxim of quality, make your contribution true)
Med det menar man ju självklart inte det man säger. Och det förstår, förhoppningsvis, den som lyssnar också. Exakt hur hon gör det ska vi nog läsa om nästa år, i pragmatisk teori.
Grice använder det här roliga exemplet:
A: Mrs. X is an old bag.
B: The weather has been quite delightful this summer.
B svarar alltså något som inte är det minsta relevant till vad A sa, för att undvika ett känsligt ämne. Haha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar