10 jan. 2009

Bebo parolas en Esperanto.

Är det bara jag som är rädd för esperanto?

5 kommentarer:

Anonym sa...

Kan du berätta vad du är rädd för?
Det heter "Bebo parolas..." och det är verkligen inget att vara rädd för.
Det finns en liten minoritet i världen som kallas
"denaskaj esperantistoj"
De har råkat få ett modersmål som andra skaffat som brodersmål.
Det finns mycket annat vi kan vara rädda för: fördomar och okunskap.
Själv är jag 1/8-dels smålänning och det ser jag som en merit!

Malin sa...

Jag tycker det är fånigt att vi ska behöva hitta på språk, när det varje år finns språk som dör ut. Se på yiddish, som blev ersatt med hebreiska, ett utdött språk som ingen hade talat på tvåtusen år. Oregelbundna verb kan vara svåra att lära sig, men det är en del av oss och faktiskt rätt charmiga. Dessutom fungerar påhittade språk aldrig lika bra som naturliga språk.

Anonym sa...

jag upprepar med en dåres envishet: "Det finns mycket
annat vi kan vara rädda för: fördomar och okunskap.

Det är sant att många språk dör ut, men det kan inte skyllas på esperanto.
yiddish har inte ersatts av hebreiskan, båda språken existerar parallellt. Det är yiddish som är ett av de svenska minoritetsspråken - det är varken hebreiska eller esperanto.

Det finns en massa "påhittade språk", senast i dag hittade jag ett på youtube: SONA
Klingon, Toki Pona, Mänti osv.

Esperanto är ett konstruerat planspråk, dvs inte ett påhitt som en del tycks tro.
Avsikten var INTE att ersätta något annat språk eller tränga ut något utan att fungera som ett brodersmål mellan olika språk.
Esperantos grammatik är rätt charmig, tro mig!

Malin sa...

Du har förstås rätt i allt du säger! Jag menar förstås att de "valde" att börja prata hebreiska igen istället för yiddish, vilket antagligen är en grov förenkling av hur det egentligen ligger till. Däremot förstår jag inte hur "konstruerat" inte betyder att det är "påhittat"? Att påstå att jag är rädd för esperanto var väl något av en överdrift, det finns definitivt en hel del saker som skrämmer mig mer!

Jag kan förstå grundtanken med esperanto, att hitta ett lingua franca, däremot undrar jag om det verkligen fungerar eller om det bara är språknördar (så som vi?) som ger sig på det. Kan man verkligen lära sig det flytande som vuxen? Är det verkligen lättare än andra språk? Det lär iallafall vara lättare än klingon!

Anonym sa...

Att lära ett språk och sedan använda språket har inte så mycket med åldern att göra utan mer med de metoder som används i undervisningen och den eller de lärare/pedagoger man utsätts för.