15 aug. 2008

"Det kommer vara värst i början"

- men det stämmer ju inte. Jag är ju rätt van vid att inte träffas på några dagar, ibland en hel vecka. Det lär ju vara när det har gått två veckor som det blir tråkigt. Och jobbigt. Eller, det är redan tråkigt. Jag jobbar. Jobb är tråkigt. Men tråkigare. Jättemycket tråkigare. Och nu VET jag att det inte går att träffas. Och blir lite ledsen. Inte riktigt lika ledsen som jag har varit. Men man orkar inte gråta hur mycket som helst. På tal om att inte orka är jag halvdöd, jag har knappt sovit på två nätter. I förrgår för att jag var ledsen (JÄTTEledsen) och grät mer eller mindre hela natten, igår för att jag hjälpte SB att packa (men jag tittade mest på Scrubs och förfasade mig över SBs "att-slänga"-hög. Skolkataloger! Och Bart-dockan! (som JAG köpte i present till honom i Växjö! UUUJ så otacksamt) HUH!) och var tvungen att gå upp tidigt för att jobba. Jag åt en banan och drack ett glas vatten till frukost, mer hann jag inte. Jag måste äta frukost. Annars klarar jag mig inte alls. Och jag har ju inte lagt upp några Barcelona-bilder! Estoy una persona muy mala. Nada bueno, nada bueno.



Jag hör alltid en massa bra musik i P3 och tänker "DEN ska jag ladda ner!". Sen glömmer jag vad jag hörde. Har någon tips? Edward vill ha lite ny musik.

Och nu sitter SB i de mörka småländska skogarna. Tänk om jag hade pluggat i Småland? Då hade jag kunnat förbättra småländskan också. "Ta dän den!" Småländska är mysigt. Värmlänningar däremot är läskiga. Men sina fula L. YYSCH. (Men jag tycker om Ernst, Ernst räknas inte)

Inga kommentarer: